Före efter Covid-19

Det är en hemsk men intressant tid vi lever i, mycket händer i vår omgivning och länder har stängts ned i flera månader. Covid-19 har tagit världen med storm och förändrat våra liv i några månader, kanske till och med för alltid.

Det är inte bara vår vardag som tagit effekt av Covid-19 utan även aktiemarknaden har reagerat kraftigt. I slutet på februari var optimismen hög för OMXS30 och aktiemarknaden har aldrig infunnit sig på högre nivåer.

Sedan raset på Stockholmsbörsen började var OMXS30 ned som mest 32% och flera bolag sjönk med över 50%.

Covid-19 är inte den första epidemi som drabbat världen och nedan kan du se hur Stockholmsbörsen historiskt har reagerat vid diverse epidemier.

EpidemiMånad1-månad3-månader6-månader
Pneumonic plagueSeptember 1994-0.55%26.32%83.89%
SARSApril 200314.53%19.33%31.45%
Avian fluJuni 20061.83%6.70%10.05%
Dengue FeverSeptember 20061.07%7.09%14.93%
Swine fluApril 200910.90%19.06%36.57%
CholeraNovember 20101.63%4.54%7.18%
MERSMaj 20130.89%3.60%7.05%
EbolaMars 20140.43%2.73%1.33%
Measles/RubeolaDecember 2014-2.74%12.34%8.27%
ZikaJanuari 2016-9.77%-8.02%-6.25%
EbolaOktober 2018-8.80%-13.38%-2.76%
MeaslesJuni 20199.39%4.69%14.11%
 Snittavkastning1.57%7.08%17.15%

Som vi kan se så har börsen ofta återhämtat sig bra, och efter 6 månader är det endast två gånger som börsen fortfarande har stått lägre. Det betyder dock inte att det måste vara så denna gång.

Läget är lite annorlunda idag, många analytiker menar på att risken för att svarta svanar ska uppstå på börsen är betydligt högre idag jämfört med för 10 år sedan. Detta dels på grund av sociala medier men även på grund av hur sammanlänkad världen är idag. Det är inte bara ekonomiska aspekter som kan få marknaden att klappa ihop utan även sociala.

I vardagen tror jag många av oss har valt att socialt distansera oss och har anpassat vårt sätt att leva. Det har uppstått helt nya uttryck som “coronaträff” (fika i trädgården med två meters mellanrum).

Precis som att vi måste anpassa oss efter den rådande situationen i vardagen måste vi också göra det på aktiemarknaden. Även om vi inte vet hur framtiden kommer att se ut måste vi anpassa oss till att handla aktier på ett sätt som passar den rådande situationen.

Jag tänkte därför att vi skulle ta oss en liten snabb titt och försöka reda ut hur har aktiemarknaden förändrats sen efter Covid-19 utbrottet. Vi kommer främst att fokusera på volatiliteten i marknaden.

Det har snart gått två månader sedan raset på OMXS30 började och vi kommer att studera hur det har sett ut de två månaderna innan raset och hur det har sett ut från dess att raset började.

Volatilitet är ett fint ord för att beskriva hur mycket en aktie eller index rör sig. Ett sätt att mäta volatiliteten är med hjälp av en indikator med namnet Average True Range.

ATR står för Average True Range och det är ett sätt att mäta kurs volatilitet på. Höga värden på ATR betyder volatil handel och låga värden betyder lugn handel. ATR är det största värdet utav tre olika värden.

Dessa värden är dagens högsta kurs subtraherat med gårdagens stängningskurs, absoluta värdet utav dagens lägsta subtraherat gårdagens stängningskurs eller det sista värdet är dagens högsta kurs subtraherat med dagens lägsta kurs.

ATR mäter alltså inte skillnaden från stängning till stängning utan den rörelse en aktie eller index gör under en dag.

Vi kommer använda oss av denna indikator och se hur volatiliteten har förändrats från före och efter Covid-19. 

De två månader innan utbrottet för Covid-19 låg ATR indikatorn på 22.3 i genomsnitt. Det vill säga att OMXS30 rörde sig i genomsnitt 22.3 punkter varje dag. Om vi översätter detta i % är detta ungefär 1.2%. 

Efter raset har indikatorn ATR legat på 52.3 i genomsnitt, den har alltså mer än fördubblats. Översätter vi detta i procent har OMXS30 i genomsnitt rört sig ungefär 3.4% per dag. Det vill säga att OMXS30 rent procentuellt har rört sig betydligt mer efter Covid-19. 

Den procentuella rörelsen under dagen är hela 180% gånger större efter Covid-19 raset jämfört med månaderna innan.

Aktiemarknaden har alltså förändrats väsentligt från innan och efter utbrottet av Covid-19. Marknaden är betydligt mer volatil och stora rörelser är inget ovanligt. Innan raset var den största rörelsen från en dag till en annan 2.3%.

Efter raset var den största rörelsen hela 10.6%, en väsentlig skillnad.

Nu när vi vet hur mycket mer volatil marknaden är efter Covid-19, hur anpassar vi oss efter det?

Det första är att anpassa hur mycket vi satsar. Eftersom att OMXS30 rör sig så mycket mer varje dag jämfört med innan är den risk vi tar betydligt mycket större. 

Innan vi tar en affär eller investerar i ett bolag måste vi ställa oss frågan, är jag bekväm i att satsa så mycket pengar som innan när jag vet att rörelserna kommer vara fruktansvärt mycket större.

Det finns många fina köptillfällen efter stora fall och potentialen att tjäna mycket pengar ökar, men även så risken att förlora stora summor.

Ingen vet hur framtiden kommer att se ut, men det vore dumt att inte anpassa sig efter rådande situation. Jag hoppas denna lilla studie har gett dig lite mer insikt och hur marknaden ser ut före jämfört med efter Covid-19.

Jag önskar dig lycka till med dina investeringar och ta hand om dig i dessa ovissa tider.

Därför bör du börja pensionsspara tidigt

Pensionen är något som vi, speciellt unga människor, sällan tänker på.

Det är inte förrän vi kommit in i arbetslivet och får ta det av en tjänstepension (oftast inte förrän efter 25) som man börjar tänka på pensionen.

Många får hem det orangea kuvertet och även ett brev gällande tjänstepension från sin arbetsgivare och kliar sig i huvudet av förvirring.

I den här artikeln vill jag förklara för dig, på ett nybörjarvänligt sätt, varför det är viktigt att du åtminstone lägger en tanke på ditt pensionssparande åtminstone en gång per år.

Pensionen kan kännas långt borta

Tiden som pensionär kan kännas väldigt långt bort, speciellt om du är ungdom.

Sanningen är att när du väl blivit pensionär så kan det gott och väl handla om 20-40 år av ditt liv som du skall överleva på dessa pengar. 

Medellivslängden i Sverige ligger på drygt 82 år.

Ponerar vi att du går i pension vid 67 års ålder så har du då 15 år att leva på dina pensionspengar. 

Räknar vi enkelt sett att du vill få ut en god månadspeng på 20 000 kr per månad som räcker ända tills du fyller 82 så måste du ha sparat ihop 3,6 miljoner kronor.

Tiden att spara ihop 3 600 000 kr beror lite på hur mycket som sparas och hur pass bra avkastning din pension får. 

Räkneexempel 1 000 kr/mån till 6% avkastning 

Sparar du 1 000 kr per månad och uppnår 6% avkastning per år så kommer det ta dig 50 år att att få ihop 3,6 miljoner kronor till din pension.

Räkneexempel 1 000 kr/mån till 10% avkastning

Sparar du 1 000 kr per månad och uppnår 10% avkastning per år så kommer det ta dig 36 år att att få ihop 3,6 miljoner kronor till din pension.

Räkneexempel vid 2 000 kr/mån till 6% avkastning

Sparar du 2 000 kr per månad och uppnår 6% avkastning per år så kommer det ta dig 39 år att att få ihop 3,6 miljoner kronor till din pension.

Räkneexempel vid 2 000 kr/mån till 10% avkastning

Sparar du 2 000 kr per månad och uppnår 10% avkastning per år så kommer det ta dig 29 år att att få ihop 3,6 miljoner kronor till din pension.

Här ser du vilka skillnader det ger beroende på hur pass mycket du sparar men också vilken avkastning du får.

Avkastningen kan komma att påverkas om hur du väljer din risknivå i dina aktier och fonder, men också vilka avgifter du betalar.

Lägg också märke till att vi inte gjort avdrag för varken skatt eller avgifter i räkneexemplet. 

Vad som gör störst påverkan på din pension

Allra störst påverkan görs baserat på hur tidigt du väljer att ta tag i ditt pensionssparande.

Desto tidigare du börjar pensionsspara desto mer tid har dina pensionspengar möjlighet att kunna förränta sig och öka i värde. 

Du kan testa och se hur mycket det skiljer sig baserat på vilken avkastning (ränta) du får på ditt pensionssparande med hjälp av en ränta på ränta-kalkylator

Detta bör du tänka på som ungdom om du vill pensionsspara tidigt

Om du är ungdom och i åldern säg 18-25 och inte får någon tjänstepension, men vill börja pensionsspara tidigt så kan du göra det på följande vis:

  • Börja pensionsspara genom ett månadssparande i fonder via en ISK eller Kapitalförsäkring
  • Börja pensionsspara genom att köpa aktier på en ISK eller Kapitalförsäkring
  • Ta tag i och lära dig aktier som är ett bra komplement till ditt pensionssparande

På så sätt har du tiden med dig och kan kompensera för de år som du inte får någon tjänstepension.

I regel får de flesta anställda en tjänstepension vid 25 års ålder via sin arbetsgivare. 

Får du ingen tjänstepension så våga öppna upp frågan till din arbetsgivare om detta är möjligt. 

Vissa startups saknar ofta tjänstepension så var noggrann och påläst inför din arbetsintervju ifall ett pensionssparande i ett tidigt skede är viktigt för dig.

Vill du få en bekväm pension bör du ta tag i ditt pensionssparande så tidigt som möjligt. 

Skrivet av Marcus Lindblad, som hjälper folk att Börja med aktier och fonder på SparaCash samt Sverigechef på Financer.com

Pension, alla är berörda av den, men få har kunskap om den.

Pensionen väcker många känslor både för ung som gammal. Vi vet alla att vi förr eller senare kommer att bli pensionärer och vara mer eller mindre ekonomiskt beroende av vår pension.

När du börjar jobba på en arbetsplats och har fyllt 25 år omfattas du oftast av en tjänstepension kopplat till den yrkeskategori du tillhör. Är du egenföretagare har du inte denna trygghet. Det betyder att det är mycket stor skillnad om du är anställd eller egenföretagare den dag som du uppnår 65 års ålder, om vi utgår ifrån att förhållandena i övrigt är lika.

Som anställd avsätter din arbetsgivare 4,5% till din tjänstepension men som egenföretagare har du oftast fullt upp och du kanske aldrig kommer avsätta något till din framtida pension. Skillnaden kan då vara så mycket som 2 miljoner kronor mellan dessa kategorier.

För den som gör ett val av pensionslösning och det handlar då oftast om premiepensionen eftersom premiepensionen är något som alla får bara det finns en skattepliktig inkomst (avsättningen är 2,5% upp till ett tak som är 43 300 kr i pensionsgrundande lön per månad.) Valet görs minst en gång. Att det då bara inom premiepensionssystemet finns över 500 fonder att välja på innebär för många att man bara gör bara ett val eller ett så kallat icke val, som innebär att det är då AP7 som förvaltar din premiepension.

När/om du som egenföretagare och/eller anställd går vidare till tjänstepensionsval, så är det viktigt att veta att alla bolag inte är lika och att förvaltningskostnader har betydelse likaväl som hur du prioriterar en trygghet för dina efterlevande i händelse av dödsfall. Du får också veta vad en kommande pensionsreform betyder för just dig.

Vad ska du då göra?
Förslagsvis anmäl dig till vårt kommande webbinarium.

 Välkommen till Pensionsskolan, ett koncept som är byggt på expertens kunskap och kundens behov. Fri från bankers och försäkringsbolags inflytande. Kundnyttan är byggd utifrån en ren objektiv pensionskunskap. Med inspiration och mer än 30 års erfarenhet från pensionsområdet får du äntligen en förflyttning till ”att göra” i stället för att skjuta upp besluten, som handlar om mer än 30 % av din livslängd. Vi bjuder nu in dig som är företagare/arbetsgivare till en inspirationsutbildning. Som pricken över i kommer du även att få en option till en individuell pensionskoll för att optimera din befintliga pensionsplan.    
Varmt välkommen!

Pensionsrapporter duggar tätt- avgifter och aktiva fondförvaltare äter upp din pension. Johan Margulis

Från en del pensionsbolag rapporteras det om pensionskris och förslagen inriktas på att öka betydelsen av den privata pensionsmarknaden med nya avdrag och nya sparformer så att det privata pensionssparandet får sig en skjuts. Det skulle innebära mera pengar för försäkringsbolagen att jobba med och öka deras intjäning. En reform hur vi tryggar framtida pensioner måste ta höjd för att klara av en normförändring i pensionssystemet både för att öka jämställdhet och jämlikheten i samhället. Och eftersträva en socialt långsiktigt hållbar rättvisa både inom och mellan generationer. Hänsyn till finansiell och miljömässig hållbarhet är också viktiga fundament för ett hållbart pensionssystem. Att omforma pensionssystemet utifrån utgångspunkter för en ökad social rättvisa är att förändra normer och principer för ett mera jämställt och jämlikt utfall och det behövs. Men vi behöver tänka om. Det finns mycket vi kan göra inom våra befintliga system. Genom att genomgående sänka avgifterna och öka andelen indexförvaltning så skulle pensionerna som är fonderade öka med upp till 20–30 procent. Detta utan att tillföra mera pengar till pensionsmarknaden utan bara att ändra fördelningen från pensionsbolag till pensionstagare. Utformningen av jämförelseindex för indexfonder är en viktig institution hur intressen kommer att allokeras. Politiker måste bli bättre kravställare på ratinginstitut och vilka index det finns för benchmark och jämförelse.

Man kan titta på avgifterna för fondförvaltning inom kollektivavtalade tjänstepensionsavtal, den så kallade kryssvalsmarkanden där avgifterna pressats med runt 75 procent under en tioårsperiod jämfört med hur det såg ut innan upphandling inom vissa avtal påbörjades. I dessa avtal har man kommit ned till kostnader som i vissa fall understiger 0,4 procent och där börjar arbetsmarknadens parter bli nöjda och tänka att avgifterna inte går att få så mycket lägre. Däremot på andra sidan Atlanten finns nystartade fonder som har avgifter på 0,02 procent något som visar att det faktiskt finns en lång väg kvar att gå i Sverige. Inom tjänstepensionsmarknaden är det vanligt att det tillkommer valcentralernas administrationsavgifter på runt 1 procent av inbetalda premier inom tjänstepension. Vägen till 0,02 procent blir ännu längre om vi tar hänsyn till valcentralernas administrationskostnader. För att ge en rättvis bild så är avgiften på 0,02 procent på hela stocken av kapital och valcentralens 1 procent beräknas på flödet och når en maximal årlig avgift på 400 kronor och det motsvarar en inbetald premie på upp till 40 000 kronor. Motsvarande kapital med en avgift på 0,02 procent är svindlande hög och överstiger behållningen på de allra flesta pensionskonton.

En annan trend på fondmarknaden i USA är också att andelen passiva fondalternativ (indexfonder) ökar starkt på bekostnad av de ofta dyrare och sämre aktivt förvaltade fonderna, andelen indexfonder är idag cirka en tredjedel av alla fonder som finns på den amerikanska marknaden. De flesta har nog mött en bank eller försäkringsbolag som menar att deras aktivt förvaltade fonder slår index och att avkastningen blir högre än genomsnittet. Det är ingen förvaltare som säljer in en aktivt förvaltad fond och säger att hittills så har vi inte riktigt lyckats men vi kommer att lyckas. Forskning visar att i genomsnitt så förlorar den aktivt förvaltade fonden mot en passivt förvaltad fond. Förlusten motsvarar ungefär en procent i avgift per år. Många rapporter hittills har visat vad en procent avgift gör med pensionen; det urgröper pensionen med cirka 20–25 procent om man sparar under ett helt arbetsliv vilket är den normala spartiden för en arbetstagare inom kollektivavtalad tjänstepension.

Om reformer på pensionsmarknaden ska genomföras så måste vi först bestämma oss om vi ska bibehålla det fonderade premiebaserade systemet eller om vi ska öka inslaget av ett fördelnings- och förmånsbaserat pensionssystem. Om vi väljer att bibehålla PPM och valbara pensioner i det till stora delar premiebaserade med individuella konton i tjänstepensionssystemet måste vi ta ansvar för hur vi har utformat pensionen. Vi måste förstå valbarheten inom tjänstepensionen och vilka aktörer som vinner respektive förlorar på en viss balans för allmän, tjänste- och privat pension. Pensionspyramidens utformning är ett utfall i förhandlingar mellan olika intressen och aktörer. Utformningen har en viss balans av jämlikhet, effektivitet, jämställdhet och rättvisa. Vi bör i ett fonderat system med valbara alternativ initiera förändringsarbete mot ett ökat inslag av indexfonder och tänka att avgifterna kan komma ned till under 0,1 procent och effektivisera administrationen av pensionen så att avgifter som tas ut för att administrerar pensionen når nivåer runt 0,1–0,2 procent. Vi behöver bli bättre på att ta kontroll för hur ett ansvarsfullt ägande ser ut och sätta krav på ratinginstitut och andra aktörer som utformar jämförelseindex och inte överlåta det till marknaden att själva hantera utformningen efter eget intresse. Tänk allmänintresse och särintresse. Marknadsaktörers intresse sammanfaller sällan med allmänintresset.

Johan är gästbloggare för Pensionsskolan, vill du också skriva för oss, välkommen med din intresseanmälan.